Malins.

Du såg på honom som om du aldrig sett honom förrut,

han tittade in i dina blå ögon och sa att han ville ta dig med söderut.

Du skrattade bort det liksom ett skämt - så som du alltid gör,

hans blick var seriös och hans röst var skör.

Det var allvar, du förstod det först nu

blicken du såg framför dig var seriös ännu.

Rädslan skrämde dig - han ville dig bara väl,

en resa söderut visste du skulle göra din själ het.

Men ett nej var lättare än ett ja,

hemma var bekvämare, i alla fall intalade du dig det.

Nu är han själv på andra sidan jorden,

säkerligen har han någon annan ifrån norden.

Du vet att han är värd det - så bra han någonsin kan må,

all världens kärlek kan han få.

Men det är svårt att inse det nu när allting är som det är,

innerst inne vet du fortfarande att han är allt du håller kär.