Säga vad man vill...

Nu är Grammisgalan slut för 2007 (2008).
Jag hade två tjejer på varsin sida av mig i lägenheten som var/är skeptiska och jag kan förstå det. Jag har dock en annan åsikt, som så många gånger annars. Att det är endast några få artister som är nominerade tycker inte jag är speciellt konstigt. De är artister som varit ute på turnè, synts i media och framförallt spelats på radio. Kanske inte om man endast lyssnar på "radioplågs" kanalerna, då förstår jag att inte alla artister känns igen, men lyssna några timmar på P3 och ni får lyssna på lite enligt mig i alla fall riktigt musik. Musik som är gjord av kärlek och inte väst fram genom Bert Karlsson eller talangjakter, massproduktion. Visst, kan man se det lite märkligt att Salem Al Fakir plockar hem fyra priser, och visst skulle det kunna vara mer variation på vinnare. Men svenska folket har faktiskt fått säga sitt, så någonstans tycker vi ju ändå att han är värd dessa priser. Han är extremt musikalisk begåvad och gör "annorlunda" musik. Hans låtar kanske behövs lyssnas på några fler gånger än "plågorna", men hans texter låter i alla fall inte likadant. Inte om man lyssnar in texten och budskapet. Däremot är jag som så många andra djupt besviken över att inte de kvinnliga artisterna får större vinstregn över sig. De jag främst skulle velat se är Sahara Hotnights, som absolut hade varit värda minst ett pris. Svenska folket, kom ihåg att rösta nästa gång på även de kvinnliga förmågorna. Kent vann två priser, vissa suckar över det, andra jublar. Säga vad man vill, men ute i de svenska orterna är det inte många som slår dem. De är fortfarande i en klass för sig. Och det säger jag inte på grund av min stora förkärlek till dem. Det är ett faktum.
Grammisgalan bjöd förövrigt på mycket bra underhållning i form av bland annat Sahara Hotnights (med snyggaste kläderna på mycket länge), Amanda Jensen med hennes nya singel (skön låt) och Lars Winnerbäck (en tätort på en slätt). All denna härliga musik har fått mig på ett strålande humör och håret har till och med blivit plattat. Vet inte sist det hände, på tiden.
Galans tacktal stod Mustasch för. Skrattade glatt när de tackade för sitt pris, de avslutade genom att säga:

"kan inte säga annat än att det känns jävligt bra att grammis08 blev en 031" (göteborgskan gick inte att undvika)

Jag är glad att bra musik lyser igenom i Sverige. Och ja, alla ni andra ni får tycka precis vad ni vill. Bara min åsikt och lite aggressioner som måste ut just nu. Om ni vill förändra artisterna som vinner, rösta då också. Eller lyssna på dem som vann, kanske de är värda vinsten i alla fall? Sedna kommer det inom en snar framtid två galor till: Rockbjörnen och P3 guld. Då kanske era favoriter vinner? Jag håller med om att större variation behövs, men då får vi också ge fler artister en chans och vara mer öppa för ny typ av musik. Vi i Sverige är väldigt duktiga på att göra musik och just nu finns det gott om inspiration för unga musiktalanger att suga in. Ser fram emot att se utvecklingen. Våga lyssna på det du vill, du lär knappast vara ensam i världen om att tycka om samma sound.

Musik är glädje och det som skapas genom det!

Lämna gärna en hälsning här

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback