Malins.

Malmö. Underbara stad. En helg går fort, men gav minnen som länge kommer klistra sig fast på näthinnan. Ibland behövs det så lite för att känna att man lever, det enda som egentligen krävs är att byta miljö. Låta sig själv andas luft som inte innehåller några måsten och träffa nya personligheter som skapar nya kretsar. Jag och Michaela har haft det kanon, vi har bara njutit. Resan ned längst motorvägen gick enligt planerna, M hade laddat I-poden med roadtrips-musik och halsarna var hesa när vi väl svängde in i Malmö stad. Vi var laddade och lediga. Vi hittade "Michaelas pappas jobblägenhet" och möttes i dörren av en jobbarkompis till honom som även han skulle spendera helgen i lägenheten med oss - två hispiga tjejer i 20 årsåldern. Till historien ska tilläggas att han inte var mer än 25 år vilket kunde resulterat i en lycka hos oss, men icke. Killen var en perfekt förklaring på hur NE skulle definiera ordet NÖRD. Japp, så var det. De flesta människor runt omkring oss kan känna av situationer, tillexempel när man ska babbla och när är det dags att hålla tyst. Även känslan över att veta när man är i vägen har de flesta personer - men inte han. Totalt osmidig, totalt utan social kompetens. Stackars kille, ja jag tycker verkligen synd om honom. Han kunde varit en kille som tjejerna flockas runt och en sådan som fått igång stämningen kring ett sällskap som inte kände varandra. Hans problem är framförallt enligt mig att han inte vågar hoppa, vågar gå ut och hoppas på att få träffa någon likasinnad. Det är svårt att skaffa sig kontakter om man inte gör någonting åt det själv. Istället tillbringade han många långa timmar framför tvn, stirrande på en ruta med ointressanta program. Jag kan nästan lova att han tycker de är lika ointressanta som jag tycker. Men som sagt, han har troligen mest haft otur, hamnat fel och inte kunnat krypa in i bubblan igen. Det är synd om honom och jag kan bara hoppas att han snart hittar rätt.

Vi bestämde oss för att ge shoppingen en chans denna lördag. Malmö bjuder på ett mycket bra utbud så förväntningarna var höga. Dock gjorde sig tröttheten efter bilresan sig påmind och även magarna knorrade ordentligt. Jag hann dock inhandla en randig lång tunika ifrån Monki. Idag (måndag) skulle jag slänga den i tvätten och märkte då till min stora lycka och förvåning att tröjan var döpt till "Malin". Om jag hade vetat det hade jag nog inhandlat den i alla färger som fanns. Så kanske tur att jag inte visste det... Efter några timmar hade magarnas knorrande vunnit, vi besökte ett grekiskt hak. Tyvärr. Gammal grekisk sallad och en torr, stenhård toast var inte vad vi hade längtat efter. Vi beslöt oss för att vända hem efter grekmaten vid kanalen.

Partybrudarna växte långsamt fram i lägenheten, smink blandades med söta dofter och vin. Michaela bar en snygg svart tubklänning med matchande vitt linne under och jag valde den nyinköpta randiga tröjan och högklackat. Vid åttatiden kände vi oss lagom lulliga och magen ville ha mat. Promenaden ledde till "lilla torg" där vi avnjöt en fräsch sallad med grillad kyckling och tzatziki. Michaela uttryckte sig följande: "det är såhär en riktigt go sallad ska se ut och smaka!" Hon hade rätt, maten på tallriken var mums. Servitrisen likaså! Nadja är en tjej som Michaela länge pratat med via nätet. Vi mötte upp denna glada rödhåriga tjej som gjorde kvällen mycket minnesvärd. Vi gick vidare till puben "centiliter & gram" där vi bjöds på gratis vin av hennes vän Ulrika och hade allmänt trevlig. På vägen dit passerade vi Sveriges sötaste gatunamn. "Kärleksgatan". Vem vill inte bor där?! Timmarna rullade på och fötterna blev allt mer sugna på att få dansa. De fick de också, i många långa timmar! Håkan Hellström blandades med konstig musik och dyra shots. Men vi hade kul, mycket kul. Jag träffade gamla bekanta ifrån Höör, världen är liten men ibland tillräcklig! Vid fyra tiden på natten/morgonen ropade lägenheten och sängen. En helkväll hade det varit, med en hel mängd med minnen på näthinnan.